Hur sjönk m/s Estonia 1994?

Rubricerade fråga besvarades i riksdagen 1 oktober av försvarsminister Sten Tolgfors: “Av studierna som redovisades av konsortierna SSPA Sweden AB och HSVA (Hamburgische Schiffbau-Versuchsanstalt GmbH) den 5 maj 2008, framgår att sjunkförloppet i allt väsentligt följer det scenario som presenterats i den internationella haverikommissionens (JAIC) rapport.”

Publisert Sist oppdatert

Denne artikkelen er tre år eller eldre.

Enligt Vinnova/SSPA startar det redan kl. 01.00 och efter ett par minutter är slagsidan >45°, pga stor mängd vatten snabbt lastat på bildäcket, och Estonia flyter på sitt däckshus som långsamt vattenfylls under 20 minuter eftersom bara två fönster per däck går sönder. Sedan kapsejsar Estonia (180° slagsida) och flyter upp och ned under cirka 20 minuter medan hon sjunker, först på aktern, sedan med fören som kommer under vatten kl. 01.52.
Enligt JAIC uppstår slagsidan först kl. 01.15 och är <15° under minst fem, sannolikt 10 minuter, så att minst 300 personer hinner evakuera till öppna däck. Mycket mindre vatten lastas långsammare på bildäcket. Sedan kommer däckshuset under vatten och det vattenfylls direkt, när alla fönster slås sönder. Slagsidan ökar sedan hela tiden relativt konstant medan färjan sjunker långsamt; först på aktern, sedan med fören, vilket JAIC inte kan förklara. Om fören försvinner kl. 01.52 eller redan kl. 01.36 är oklart. Överlevande har angett den tidigare tidspunkten.
Som synes skiljer sig JAIC’s krängförlopp väsentligt från Vinnova/SSPA’s.
Beträffande sjunkförloppet
anger Vinnova/SSPA att Estonia flöt med plan botten opp kl. 01.30–01.34 efter kapsejsning, vilket också visas i modellprov och datorsimulationer i fullskala.
Vennova/SSPA anger korrekt att modellen flyter högre ovan vattenlinjen än i fullskala eftersom luften i skrovet, som Estonia flyter på, komprimeras mycket mindre i modellskala 1/40. Men både i fullskala (datorsimulationer) och i modellskala flyter Estonia! Så varför sjunker hon? Hur kommer luften ut?
Enligt Vinnova/SSPA’s slutrapport;
“Ett antal prov gjordes där modellen kapsejsade, luft stängdes inne och modellen flöt (obs!) uppochned. Luftvolymen av instängd luft mättes och ett medelvärde på 40 liter bestämdes. Även trycket(obs!) på den instängda luften mättes. Skallagarna anger att 20% av den instängda luften i den givna situationen måste släppas ut, så att korrekt mängd luft finns kvar i modellen, se Appendix 1. I detta fall skulle cirka 8 liter luft släppas ut enligt skalreglerna. De två ventilerna i modellbotten kalibrerades att släppa ut 6.7 liter varje minut under aktuellt tryck. Det innebär att en ventil kunde hållas öppen under litet längre än en minut under provet.”
Det låter inte särskilt vetenskapligt eller övertygande och är ej enligt de aktuella situationerna i full- och modellskala. 40 liter komprimerad luft motsvarar 2560 kubikmeter i fullskala och det är den som befinner sig ovan vattenlinjen i komprimerat läge. Sedan finns det ytterligare 12000 kbm komprimerad luft under vattenlinjen som Estonia flyter på eftersom hennes deplacement är cirka 12000 ton! I modellskala flyter Estonia upp och ned med 94 liter luft ovan vattenlinjen (6000 kbm fullskala) och med 188 liter luft i modellskrovet under vattenlinjen (eftersom modellen väger 188 kg).
6.7 liter/minut modellskala är 429 kubikmeter/minut i fullskala. SSPA vet att Estonia skulle ha sjunkit. Man måste släppa ut mer luft – och snabbare för det att visa samma sak i modellskala! Till exempel 6000–2560 = 3440 kbm på en sekund! Men då flyter modellen precis som i fullskala.
För att få modellen att sjunka måste man släppa ut 6000 kubikmeter och sker det genom en (eller två) ventil 429 kubikmeter/minut tar det 14 minuter för modellen att sjunka – som vi ser i modellproven (och fullskalesimulationerna, med hjälp av dator).
Men detta har inget med verkligheten eller seriös skeppsmodellprovning att göra. Vinnova/SSPA släpper helt enkelt ut för mycket luft och alltför långsamt så att modellen sjunker. I verkligheten skulle Estonia ha flutit upp och ned efter kapsejsning med 14560 kbm komprimerad luft i skrovet varav 2560 kbm ovan vattenlinjen. I fullskala kan den luften aldrig läcka ut!
JAIC’s kräng- och sjunkförlopp utan kapsejsning tyder på att flytkraften i skrovet (dvs luften där) helt enkelt färsvann genom ett hål/läckage i skrovet under vattenlinjen.
Vinnova/SSPA’s modellprov har inget med verkligheten att göra.

Anders Björkman, Civilingenjör Heiwa Co – European Agency for Safety at Sea